Mässor på intåg

Gott nytt år på er läsare. Bloggen precis som fisket har legat på is, ha ha kul humor jag har ibland, under vintern. Men nu är mässorna på intåg och först ut är Vildmarksmässan den 8-11 Mars och den hålls på Stockholmsmässan i Älvsjö (som uppvuxen i Fruängen brevid kommer den dock alltid att heta Älvsjömässan) och därefter lite senare i Mars (23-25) så är det dags för Sportfiskemässan (för bilnörden så är det Top Gear i Globen veckan mellan de båda mässorna). Så hela Mars är verkligen fullspäckat med kul grejer.

Från förra året så har jag väldigt låga förväntningar på mässorna. Jag misstänker att det kommer att kosta 140:- i inträde för att få tillgång till en stormarknad där alla aktörer försöker sälja mig saker och ingen försöker visa mig något nytt coolt. Jag hoppas dock att Sportfiskemässan i Kista har styrt upp en riktig dragbassäng så som jag beskrev i ett tidigare inlägg http://sportfiske-magasinet.se/2011/04/10/hur-en-dragbassang-ska-se-ut/ för det skulle göra en enorm skillnad!

Satt ner med Alexander Hegedüs från http://sportfiskedagboken.se/ som är en grymt mer aktiv fiskare än jag om än mindre aktiv bloggare. Han berättade om alla filmer han studerat och hur han tänkt lägga upp fisket 2012. På frågan varför han inte bloggat om det så blev svaret lite svävande. Så dra över till honom och kommentera hans blogg så det blir lite fart på honom! =D

Är det något jag inte får missa på mässan? Lägg en kommentar här på bloggen så ska jag försöka få in det i kommande inlägg från mässan.

Publicerat i Mässrapportering | Lämna en kommentar

Ulla Hamilton – Miljöaktivist eller nedskräpare?

Läste http://www.dn.se/sthlm/botfall-den-som-slanger-fimpar och höll på att satta min dricka i halsen. I mina ögon är Ulla Hamilton någon som inte bryr sig ett dyft om miljön. Men det är väl skillnad på gatorna och vattendraget. Vad jag syftar på är så klart hennes dumpningsmentalitet vi kunde läsa om i vintras, http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/moderaterna-stockholms-stad-lan/pressrelease/view/hamilton-och-fastighetsaegarna-stockholm-snoe-aer-inte-avfall-584587. Hon var även med i SVT Rapport i detta inslag:

Vad som är skrämmande är att man inte verkar förstå mängden skit som finns i snön och vilken utbredning föroreningarna får när man släpper ut dem i ett vattendrag som är strömt. Man riskerar hela det marina livet i Stockholm, Stockholms skärgård och i förlängningen även Östersjön. All dumpning i våra vatten bör förbjudas. Läget i skärgården är allvarligt. Vattnet går förvisso fortfarande att bada i men när fisken nästan är helt borta (http://www.dn.se/nyheter/sverige/gaddan-i-skargarden-ska-raddas-efter-fisklarm) är det inte dags att vi stannar upp och frågar oss vad tusan vi håller på med?

Så medan Ulla Hamilton tycker det ser skräpigt ut på gatorna med fimpar överallt (vilket jag håller med om) så bryr hon sig inte dugg om hur det ser ut på botten under vattnet eller hur kvalitén är på vattnet är (något jag som sportfiskar blir rysligt förbannad på). Jag bor dessutom i Sköndal och här hade vi en snötipp i utkanten där ett helt fält fylldes med snö. Snö i sig ser kanske inte så farlig ut men om man låter snön smälta och sen tittar på vad som händer. Medan övriga Sköndal slog ut i blom så förvandlades denna äng som det varit sommaren innan till en grusplan med spridda tussar av grönt som kämpade hårt för att få fäste. Det var inte förrän någon åkte ut på ängen med en liten traktor med borste och borstade ihop allt grus och tog hand om all skit som ängen kunde återhämta sig något. Jag gick ut och fotograferade lite efter det att blivit ihopföst och ängen börjat återhämta och så här ser det ut:

Grushög med diverse skräp i

Detta är då bara en av väldigt många högar på en av alla de snötippar som vi använde runt om i Stockholm.

Skräp och grus som hindrar grönskan att växa

Trots att det alltså är mitt under sommaren så får inte grönskan fäste ute på ängen. Kommer det vara annorlunda på sjöbottnen?

Grushög med skräp, d.v.s. det som blir kvar när snön smälter.

Ännu en av de högar med grus och annat skräp som Ulla Hamilton vill lägga på botten av våra fiskevatten istället.

Hjulspår och rester från snötippningen i Sköndal, på bilden syns plastrester och plast är ruskigt farligt att få ner i vattendragen.

Plast, något som visat sig vara ett gigantiskt hot mot vattenlivet. Var vill Ulla Hamilton att det ska ta vägen? Jo ner i våra vattendrag.

Växtlighet som sakta börja växa runt skräpet på Sköndals snötipp

Naturen kämpar alltid tillbaka så länge det finns en gnutta liv kvar. Men hur mycket snödumpningen krävs innan allt liv i Mälaren är borta?

Grus, oidentiferbart skräp och en trasig navkapsel i något plastigt material

Mer saker som Ulla Hamilton anser miljövänligt att slänga i havet istället för att ta hand om det på land.

Ett bildäck som kommit fram efter det att snön smält

När jag fiskar får jag ibland upp konstiga saker och detta kanske blir en vanligare fångst om Ulla Hamilton får som hon vill?

 

Det är alltså det här som jag motsätter mig att det dumpas i våra fiskevatten. Själva snön får gärna dumpas men då ska det vara vit och ren snö. Det är inte för inte som vi har ett ordspråk om att det som göms i snö kommer fram i tö. En av bloggarna på DN skrev även denna artikel som visar hur mysigt det ser ut när snön dumpas: http://www.dn.se/blogg/epstein/2010/02/26/orjan-sprider-sorjan-6503/. Man kan nästan se vilken katastrof det är. För även om snön idag inte innehåller några direkta halter bly eller andra farliga kemikalier så vad händer med vattendragen om vi dundrar på med enorma mänger salt och grus? Gör vi det på en ängsmark så försvinner växtlighet och om växtligheten försvinner ur våra vatten då dör de helt.

Samma bloggare på DN förespråkar även samma lösning som jag på problemet (http://www.dn.se/blogg/epstein/2011/06/13/sno-och-kyla-i-het-och-kvalmig-stadshusdebatt/). Hur många har tyckt att det varit olidligt varmt hemma under sommaren när det varit som varmast? Hur många hade velat att snöns kyla skulle använts till att göra dina element kalla så de kunde kyla ner din lägenhet? Det går faktiskt, 1999 gjorde en blivande ingenjör sitt examensarbete i ämnet. Det finns att läsas här: http://epubl.ltu.se/1402-1617/1999/184/LTU-EX-99184-SE.pdf. Väldigt tekniskt och det finns inget exakt plan för Ulla Hamilton att följa för Stockholm men däremot visar det på att det med stor sannolikhet skulle bli ett lönsamt projekt. Även många andra bloggare innan mig skrev om detta under vintern och våren påpekade just detta. Vad har Ulla Hamilton gjort under sommaren inför det stundande snökaoset? Hon har så klart haft semester. Inget ont om det men om man är ansvarig för något som inte fungerar så känns det inte riktigt som man kan ta semester tills det är löst. Man kan inte heller dumpa sitt problem i sjön (även om hon verkar tycka att det är den bästa idén någonsin).

Vad tycker jag Ulla Hamilton skulle ägnat sommaren åt? Hon skulle ägnat den åt att seriöst gå igenom förslaget att lagra snön som faller i Stockholm inför den kommande sommaren. Frågar man de som äger serverhallar i Stockholm och som har stort behov av kyla så skulle de säkerligen vilja hjälpa henne att titta på lösningar att lagra kyla på ett billigt och smidigt sätt så de slipper betala miljarder för kyla sina hallar. Frågar man alla olika bostadsrättsföreningar och fastighetsägare i Stockholm så hade säkert ställt upp och titta på förslagen de också så de kan få fjärrkyla till lägenheter, kontor och butiker runt om i staden. Men för att det ska fungera krävs bergrum eller andra stora utrymmen med extremt bra isolering, så utan stadens guiding lär projektet aldrig bli av. Så varför vill Ulla Hamilton ta den enkla vägen ur detta? Speciellt när det finns en väg ur det där staden kan tjäna pengar?

Du som läsare hur känner du inför detta? Skriv kommentar och lufta dina åsikter och tankar!

 

Publicerat i Politik | Etiketter , , | 1 kommentar

Rosa fiskespö varför är det så svårt att hitta?

Jag har noterat något. Den stereotypa sportfiskaren är en man, han är dessutom naturnära och därmed också lite manligare än vanliga män. Är det denna stereotypa bild av sportfiskaren som gjort att färgen på fiskespön är svart eller marinblå, med väldigt få undantag? Är det så att tjejer inte är välkomna att fiska? Eller är de välkomna men bara bortglömda?

Att jag noterat detta är för att Alexanders flickvän Elina börjat fiska med oss och hon ville ha ett rosa fiskespö. Att hitta ett rosa fiskespö blev dock något av Alexanders och Elinas huvudvärk men de hittade ett till slut: http://sportfiskedagboken.se/2011/06/01/antligen-ett-rosa-spo/. Men vad är grejen egentligen? Varför finns inte fiskespön i flera färger? Är det den stereotypa bilden eller är det helt enkelt så att man gjort beräkningar och har belägg för att det inte är ekonomiskt med andra färger?

Det går självklart att lacka om sitt fiskespö i precis den färg man vill men vore det inte lite coolt om fiskespöna kom i regnbågens alla färger? Tänk bara när man går in i fiskebutik så är nästan det första man lägger märke till dragen som ofta är i alla möjliga färger och jag tror det är minst lika mycket för att tilltala oss som fiskar som det vi tänkt fiska efter. Varför kan inte spöställen få samma effekt, spön i alla möjliga färger där butikerna kan verkligen använda sin fantasi vilka färger man ställer fram och blandar?

Och minns jag tillbaka till när jag var mindre och tjatade mig till att få åka ut och fiska så vill jag minnas att min lillasyster fick ett eget rosa fiskespö. Det var dock inkapslad haspelrulle som hade en tendens att trassla och det var ingen känsla alls i spöet. Tror det inhandlades på en bensinmack då det var enda stället som hade ett spö som tilltalade henne. Hade butikerna däremot erbjudit spön i olika färger så hade hon kunnat få samma utrustning som mig fast i ”rätt” färg och vi hade aldrig behövt leta efter utrustningen och hon hade kanske uppskattat fisket mer. Jag kan även tänka mig att i stort sett alla vi som har systrar till syskon har liknande historier.

Varför ämnet upprör mig är för att jag älskar att fiska och jag tycker det om något ska vara en inkluderande hobby där ingen ska känna sig utanför samtidigt som de får vara den de är. Älskar man rosa ska man självklart ha möjlighet att få tag på ett rosa fiskespö utan att behöva leta speciellt mycket efter det. Fiske ska vara bekvämt, det ska vara enkelt, det ska vara roligt och all fångst man får är bonus.

Sitter och funderar starkt på att maila spötillverkarna och fråga, få lite vettiga svar på mina frågor. Men tills jag finner tid att leta upp rätt mailadresser och formulera bra mail så lämnar jag denna bloggpost här ute på Internet i hopp om att just du ska läsa den och kanske lämna svaret i en kommentar. Du får även gärna kommentera om du vet någon som är bra på att lackera om spön. Jag funderar på ett personligt motiv på mitt spö, sist jag räknade efter så verkar jag köpa nytt spö var tionde år eller så och då kan det vara trevligt med ett helt unikt och eget spö. Lär ju bli enklare att få tillbaka om någon stjäl det, speciellt med när sökmotorerna börjat bli bra på bildsökningar där man använder en bild att söka med.

Publicerat i Fiskeutrustning | Etiketter , | 1 kommentar

Fisketur från Skeppsholmen (af Chapman) till Djurgården

I torsdags var jag ute med Alexander Hegedüs som numera huserar på http://sportfiskedagboken.se/, tycker definitivt ni ska titta in där. Vi hade bestämt oss för att träffas vid 12 vid fågelmatningsplatsen brevid Kungsträdgården. Jag var där några minuter sent och lite drygt en halvtimme senare kom Alex och Elina. Kan säga att det var stendött där. Har hört att det kan vara bra gösfiske där men någon abborre eller gädda fanns där inte.

Vi promenerade ut till Skeppsholmen och en av favoritplatserna där som är kajen framför af Chapman (den stora vita båten som numera agerar vandrarhem) hela vägen bort till bron över till national museumet. Varför jag gillar platsen är för att det är sol hela dagen och även så här lite senare på sommaren så är det inte oändligt igenväxt som det blir på många andra ställen. Dessutom hade jag och Alex sagt att vi skulle tävla i att fånga abborre fram till 15-tiden då vi tänkt gå iväg och äta en bit för att sen fortsätta vårt fiske på Djurgården och då gå över till gädda. Och den här platsen är ideal för abborre, mycket solljus och abborren har god sikt i vattnet.

Efter en trög start så hittade jag den perfekta poolen med abborrar och om minnet nu inte sviker helt så fick jag ihop 6 abborrar. Varav tre var tillräckligt stora att behålla. För de som är sugna så stod jag nästan mitt emellan af Chapman och bron, precis innan staketet på kajen börjar och kastade mot bron så nära jämns med kanten jag kunde. Abborrarna rusar in från vattnet utanför och hugger som galningar, var beredd på ett snabbt litet ryck för att sätta kroken! Det som funkade bäst för mig var en gul vibrax, men det är väl inget nytt? Det mesta kul jag fångar verkar vara på gul vibrax i år, läs gärna om gäddsafarit så förstår du vad jag menar.

Abborre med en gul vibrax som den är tagen på

Största abborren för dagen

Efter att Alex låtit frustrationen över att inte få någon direkt fisk (han tog en väldigt liten abborre) övergå till accepterande och hunger så gick vi till McD vid andra sidan av Kungsträdgården. Där passade jag på att be om is att lägga runt abborrarna, det var en väldigt varm dag så jag kände att det var bäst att få dem nerkylda. Någon som har tips på smidiga fångstväskor med kyla?

När vi ätit oss mätta så hoppade vi på Stockholms nya fina spårvagn. Den kanske inte är så ny längre? Oavsett så är den ruskigt smidig även om det behövs fler avgångar! Den var fullproppad och kommer man med fiskespön och utrustning gäller det att vara uppmärksam. Det är inte alltid människor gör som de borde.

Väl på Djurgården så insåg vi att det skulle bli svårfiskat, den lilla kanalen direkt efter blå porten var helt igenvuxen längs med kanten och så var det i stort sett hela Djurgårdsbrunnsviken. Vi hittade dock en del platser att fiska på och jag lyckades väldigt länge med bedriften att bara få gädda och ingen abborre. Blev visserligen bara två gäddor, men eftersom jag inte är så förtjust i gädda så är jag ändå rätt nöjd. Än en gång så högg den största av gäddorna på … wait for it … just det min gula vibrax =D. Om du inte insett att du behöver en gul vibrax i din fiskelåda vid det här laget så vet jag inte vad jag ska säga. Jag hade också plockat upp ett nytt skeddrag när vi var ute och letade sovsäck till en kollega som skulle på Lillemanfestivalen eller något sånt i Uppsala. En 10 grammare diamond från Maxi Fishing hittade jag på Hi Sport i Sickla.

Gädda

Största gäddan vi fick, 1 kilo liten och den högg på en gul vibrax

Skeddraget Diamond från Maxi Fishing

Skeddraget Diamond från Maxi Fishing som gav en gädda

Jag hade även köpt lite spinnare från Savage Gear men de var inte alls lika sköna att fiska med som vibraxen och de gav inte i närheten av lika mycket uppmärksamhet från fiskarna heller.

Som avslutning på hela fisketuren så lyckades med bedriften att bli biten av något (vet inte vad) som gjort att mitt ben ser ut som nedan. Så nu är det 10 dagar med penicillin och ett snyggt spritförband över det infekterade området.

Bild av benet där jag blivit biten av något

Ibland har man otur, förbannade insekter!

Publicerat i Fisketur | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Trekantens Dag – eller frustrationens dag

Tiden går fort när man har roligt, varför torsdagen gick så långsamt för oss. Samt att tiden tills det här blogginlägget kommer upp har gått så fort.

Trekantens dag var som sagt i torsdags och jag, Alex och Elina var där för att lura regnbågar och tävla om vem som var störst, bäst och vackrast av oss i form av vem som fångade störst och flest fiskar. Elina hade med hjälp av Alex införskaffat sitt hemliga vapen, ett rosa fiskespö, och jag hade bättrat på min fiskeutrusning med lite vibrax samt ett hemligt vapen i form av bottenmetegrejer och PowerBait. Alex som alltid har en välfylld arsenal av fiskeprylar körde på sina dropshot jiggar.

Jag dök upp lite innan Alex och Elina och bokade en av båtarna som Sportfiskarna lånade ut. Sportfiskarna hade satt upp tält och stod och informerade allmänheten. Riktigt trevligt att se att så många av de förbipasserande stannade till och förhoppningsvis tog till sig lite av informationen.

Elina framför sportfiskarnas tält vid Trekanten

Elina framför sportfiskarnas tält vid Trekanten. I tälten fanns det gott om information och t.o.m. ett akvarium med öring och regnbåge av den mindre kalibern.

Trekanten är en sjö som varit väldigt nära att växa igen en gång i tiden. Men som räddats även om den fortfarande behöver lite konstgjord andning då näringsämnen från bottenslammet gör att sjön algblommar något fruktansvärt. Stockholm Vatten jobbar dock väldigt hårt på styra upp sjön och här är deras senaste:
http://www.stockholmvatten.se/sv/Aktuellt/Nyheter/Nu-stoppar-vi-algblomningen-i-sjon-Trekanten/

Men denna dag så sken solen, vi hade bra vind som syresatte sjön ordentligt och vi hade bra bredd i våra utrustningar. Så vad kunde gå fel? Jo väldigt enkelt, fisken vägrade hugga!

När Alex och Elina dykt upp så testade vi sidan där Sportfiskarna hade sitt tält men det var helt dött. Eller inte helt jag tror vi hade en eller två abborrar som följde efter dragen men i storleken att de aldrig skulle få in hela kroken i munnen. Vi beslutade att gå över till andra sidan och fiska i väntan på att det blev vår tur att gå ut med båten. Jag gick före och hade väl fiskat fem minuter när jag ser en riktigt fin regnbåge följa efter min spinnare. Med lite adrenalin och endorfiner i kroppen så fiskade jag ihärdigt på men utan resultat. När jag bytte fiskeplats så lyckades jag dock få en abborre som faktiskt var stor nog att ta betet, en vibrax storlek 4. Men sen blev det dött igen. Ett byte till så hamnade vi på en plats där det cirkulerade både regnbåge och öring som vi kunde se och även väldigt stora och fina abborrar. Men oavsett teknik eller bete så fick vi inte ett enda hugg. Frustrationen var total.

Klockan blev 14 och det var vår tur att ge oss ut i båtarna. Jag tog årorna, bra motion så slapp jag ett pass på gymmet. När vi gick ut hade vi motvind så det var tungrott och båtjäveln, ursäkta språket, gick inte att styra alls utan stack iväg konstant åt något håll och fick slagsida mot vinden. Till slut nådde vi andra änden av sjön och hade fiskat av ena sidan från båt, utan resultat. Vi stannade en stund i området där det var vindstilla, vinden slog ned i sjön kanske 50 meter ut. Fortfarande inte ett enda hugg. Vi lät båten driva ut i vinden och använde den för att fiska av andra sidan av sjön, tror ni lyckats gissa att även detta var utan resultat. När jag skulle ro in så var jag tvungen att ro över sjön med vinden i sidan, ruskigt jobbigt. Väl inne så ser vi att de släpper iväg två knattar i ena båten och påpekar att det blåser rätt mycket.

Det ser ju rätt fint ut på den här bilden men knattarna har stått still/drivit åt fel håll ett tag och en av tillsynsmännen är på väg från från bryggan i en tredje båt för att bogsera in dem. Jag såg att de fick hjälp av en vuxen att få komma ut med båten för att fiska sen.
Båtar ute på Trekanten

Men för den som är sugen på att fiska regnbåge och öring så är Trekanten faktiskt en väldigt trevlig sjö. Den ligger centralt vid Liljeholmen som nu med sitt fina centrum bjuder på goda möjligheter för att ta en paus och gå och äta en bit mat. För min del är det perfekt. Jag är väl något av en storstadsfiskare som tycker om Stockholms Ström och sjöar som har anknytning till någon form av stadsbebyggelse så när fisket verkligen är ett skitfiske så kan man packa ihop och gå dit.

Så om ni ger iväg och fiskar i Trekanten så är det bara för mig att önska er ett bättre skitfiske än det jag, Alex och Elina hade.

Publicerat i Fisketur | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Bättrat på fiskeutrustningen inför Trekantens Dag

Hej kära bloggare om ni missat det så är det Trekantens Dag imorgon. Trekanten är en underbar put-n-take sjö som ligger ett kort stenkast från Liljeholmens Centrum vilket gör att den är väldigt lätt att ta sig till. Imorgon så anordnar sportfiskarna en speciell dag för denna lilla underbara sjö. Läs mer om eventet här:
Sjön Trekantens Dag

Självklart kommer vi på Sportfiske-magasinet att  ta oss dit och prova lyckan. Eftersom tävlingen är benhård mellan oss och Elina dessutom har utökat sin utrustning med ett fruktat rosa fiskespö så kan ju inte jag vara sämre så här kommer fiskeboxen med det jag utökar min utrustning med inför imorgon:

En Abu Garcia låda med lite vibrax, beteslås, sänken och krokar. Samt en burk powerbait vid sidan

Från vänster: Två gul/orangea vibrax, en vit självlysande vibrax, en gul självlysande vibrax, krokar och beteslås, blyfritt päronsänke och en burk PowerBait.

Tanken är att köra vibraxarna från start och visar det sig att fisken är trög att gå över på ett bottenmete med powerbait och testa lyckan. De två gul/orange vibraxarna är precis sådana som den jag förlorade under gäddsafarit på Djurgården. Vad gäller min plan B så har jag tyvärr uselt tålamod med bottenmete och enda riktiga fiskerelaterade olyckan skedde med ett bottenmete. Jag hade för lång tafs och var för oförsiktig när jag kastade så jag satte krocken i ryggen på mig själv. Faktiskt vid just Trekanten, på den tiden cyklade jag från Fruängen till Liljeholmen för att fiska och jag fick lite hjälp att packa ihop mina grejer och cykla iväg till Södersjukhuset som ligger relativt nära. Därifrån ringde jag mina föräldrar och minns så väl att det första jag sa till min mor när hon svarade var ”Hej mamma, jag är på SöS.” sen tog det inte så lång tid så var både hon och pappa.

Det vi främst kommer vara ute efter är den inplanterade regnbågen men man ska vara medveten om att abborrarna i denna sjö är väldigt stora. Detta tack vare den goda tillgången på kräftyngel.

Det enda som fick mig nedstämd denna kväll är mängden plast i förpackningarna av fiskedragen. Är det inte meningen att vi sportfiskare ska vara miljövänner? Jag menar jag köper i stort sett bara blyfria sänken, ibland drar jag på ett blysänke i ett nödläge då jag har några kvar från ett urgammalt inköp (läs 10-15 år sedan). Varför envisas då leverantörerna av sportfiskeprylar att packa in dem i så mycket extra plast? Mina spinnare hade ett extra plasthölje inne i förpackningen vars enda egenskap jag kan se är att positionera spinnaren i ett visst läge, troligen för att det ska vara mer säljande. Så otroligt onödigt! Se bara på allt skräp som fyra (4)! spinnare skapade:
Hög med skräp efter fyra spinnare

Nu är det i varje fall dags att bege sig till sängs för att orka med morgondagen.

Skitfiske på er!

Publicerat i Fiskeutrustning | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Gäddsafari i Stockholms Ström/Djurgårdsbrunnsviken

Efter att äntligen kommit ur sängen i lördags, något sent på grund av ett sent Afterwork dagen innan och med hjälp av ett väckningssamtal från Alex, så packade jag om min fiskeväska och taggade till för att bege mig in mot Djurgården. Packade ner mina drop-shot riggar och jiggar med avsikten att använda dem men det skulle visa sig vara ett helt annat drag som gällde denna dag.

Min framfart begränsades något av en manifestation på centralen som gjort att SL ställt in bussarna. Bara att knata ner till den nya spårvägen som vi fått i Stockholm. Alex med flickvän Elina var redan framme och hade börjat fiska när jag anländer vid stranden direkt vid Blå Porten på Djurgården (det är den stora blå porten som står direkt till vänster när man kommer över Djurgårdsbron för de som inte hittar på Djurgården). Även Alex far dyker upp en stund med kameran i högsta hugg och glatt humör och gör oss sällskap men fisket går trögt så vi förflyttar oss en bit utåt på Djurgården och vi brukar följa promenadstråket längs vattnet och fiska där vi kommer till, en väldigt trevlig sysselsättning en solig lördag som denna. Mer fart på fisket får vi där Djurgårdsbrunnsviken öppnar upp sig och båttrafiken inte går så tätt inpå land.

Träffar även på en av cheferna från jobbet som är ute med sina söner som tydligen hade blivit lovade varsin mjukglass. Det var en helt perfekt dag för sådan, själv fick jag nöja mig med min kalla läsk men det gick bra det med.

Vi får en hel del abborre varav två stycken är finare matabborrar och några gäddor samt ser ett och annat hugg som visar sig som hastigast vid ytan innan de skakar dragen men som skulle kunna vara lite större fisk. Dragen som gäller dock är gula spinnare och min gula vibrax går riktigt bra. Däremot så kör Alex på drop-shot jiggar och trots fin gång och ”rätt” färg så går han bet. Efter ett tag blir vi hungriga så vi bryter upp och tar oss iväg och äter en bit mat för att sedan ta oss förbi platsen vi precis lämnat och ta oss hela vägen ut till Framnäs på Djurgården i närheten av Jenny Lind statyn som står där.

Väl vid Framnäs så blir det dock bara en abborre och vi beslutar att börja ta oss tillbaka mot Djurgårdsbron långsamt och fiska längs vägen. Och det är nu det smäller till, hugget som gör min dag. Efter att ha övertygat Alex och Elina om att stanna till direkt efter vi passerat en privat brygga som slängts upp. Det är stenigt och svårfiskat där, varför Alex och Elina ville gå vidare. Efter bara några kast så smäller det. Känner ett tungt hugg följt av ett antal rusningar och mina tankar går direkt mot -”är det här min första havsöring?” men det visar sig istället vara en riktigt fin gädda. Eftersom jag inte hade förväntat mig att vi skulle stannat till speciellt länge har jag fortfarande ryggsäcken på mig så att drilla fisken blir omständligare än vad det hade behövt vara. Alex gör sig snabbt redo att ta gäddan när jag väl får in den med ett läppgrepp som underlättar att ta upp fisken utan att skada sig själv eller fisken. Under tiden jag drillar fisken hör jag röster bakom mig som viskar ”titta han har något”, ”oj den är stor”, ”det där är en gädda” osv. Men det är inte förrän vi faktiskt landar fisken och Alex räcker över fisken för avkrokning och fotografering som jag hör spontanapplåderna bakom och vänder mig om och inser att jag faktiskt har en rätt stor publik bakom mig. Fisken mäts till en meter men vägs tyvärr inte då vi saknar en vettig våg, det är inte förrän senare som jag inser att mitt läppgrepp faktiskt har inbyggd våg (den lär dock inte vara krönt/godkänd). Vi uppskattar vikten dock till 6kg och bildbevis kommer nedan så kan ni göra egna bedömningar. Eftersom min gula vibrax gått så bra så var det den jag använde, skulle visa sig vara sista fisken jag tog på den också tyvärr.
Jimmy Wirsborg hållandes en enmetersgädda han precis tagit

Efter denna fisk så förlorade jag min vibrax då jag fick ytterliggare ett hugg utan att ha kapat bort den skadade linan från fighten innan. Ruskigt slarvigt och eftersom det var den enda gula vibraxen jag hade valde jag att gå över till en svart vibrax i samma storlek. Något som fungerade rätt bra i den tilltagande skymningen. Allt som allt fick vi 10-15 gäddor och de flesta just nu i skymningen. All fisk förutom några matfiskar släpptes tillbaka, stora gäddan fick självklart gå tillbaka. Den får fortsätta att jaga på sina jaktmarker och vem vet, våra vägar kanske möts längre fram den några kilo tyngre och jag några år äldre.

Jag avslutade fisket med att åka förbi mormor och lämna över en matgädda till henne, den enda jag tog upp. Vet inte varför men när jag fiskat hela dagen så är det sista jag vill ha med mig hem en massa fisk att ta hand om.

För de som tänker sig en fisketur nu så några saker att tänka på:

  1. Uppsikt bakåt! Man fiskar ofta där det går folk förbi ibland med barn och hundar som inte är så lätta att förutse vad de tar sig till. Att kroka en förbipasserande är inte populärt och kan förstöra hela fisketuren.
  2. Tänk på att du är en ambassadör för alla sportfiskare och även för Stockholm. Visa det mot turister och andra nyfikna. Utbytet människor emellan som sker spontant och oplanerat kan vara väldigt givande, åt båda hållen!
  3. Om du tar upp fisk och rensar på plats se till att hålla snyggt efter dig, lämna inte området som ett slakthusområde. Kan erkänna att vi kanske stökade ner lite väl mycket trots att vi försökte hålla det snyggt, det är svårt att det inte blir en hel del blod som rinner ut i gräset om man inte tagit med sig ordentligt med tidningspapper eller liknande. Tips på hur man rensar på ett sätt som lämnar platsen i snyggast skick uppskattas!

Avslutningsvis då: Skitfiske på er!

Publicerat i Fisketur | 1 kommentar

Hur en dragbassäng ska se ut!

Hej igen alla läsare! Ni som läste mitt inlägg om Elmia förstod nog rätt snabbt att dragbassängen var stället där allt kul hände. Tyvärr vet svenska fiskemässarrangörer inte hur man gör en ordentlig dragbassäng.

Min vän Alexander Hegedüs som också skriver på bloggen och är den trognaste av mina fiskekamrater och mer hängiven sin hobby än mig hittade följade film:

Se och lär säger jag bara! Så där ska en bassäng se ut. De som var på Elmia kunde kanske 30-50 personer se vad som hände i bassängen, men här kan man stå bakom varandra och ändå se. Dessutom eftersom de har fisk i bassängen så ser man att dragen faktiskt fungerar, även om fisken garanterat är väldigt hungrig och skulle hugga på i stort sett vad som helst.

Förutom att bassängen är ett perfekt exempel på hur man bygger en vettig bassäng för en sportfiskemässa så visar filmen också drop shot för den som inte redan Googlat det själva. Tyvärr är hans drop shot riggning rätt stel, de jag sett har varit mer som rörelsen av en liten fisk som äter alger och som gör det där rycket ibland och sprattlar till. Vi får se om jag och Alex riggar upp något i sommaren, räcker kanske med ett badkar eftersom det bara är vi och kameran som ska se draget. Men det vore lyxigt att stå ute på Skeppsholmen i Stockholms ström och kanske lyckas fånga ett strandnära/ytnära hugg på film, inte helt omöjligt på den platsen.

Nu suger det ju ruskigt mycket i fisketarmen i varje fall!

Om någon känner arrangörerna för sportfiskemässan så får de gärna skicka länken till det här inlägget vidare till dem! I Kista nästa år vill åtminstone jag se en ordentlig uppvisning!

Publicerat i Mässrapportering | Etiketter | 2 kommentarer

Jimmy Wirsborg rapporterar från Sportfiskemässan på Elmia

Hej kära läsare mitt namn är Jimmy Wirsborg och öppnar denna blogg med min kamrat Alex Hegedüs.

Första inlägget kommer hela vägen från Jönköping och Elmia mässan där vi varit på årets sportfiskemässa. Medan Alex har fokuserat på flugfisket så har jag istället engagerat mig i mer traditionellt och fungerande haspel-/spinnfiske.

Vi besökte båda vildmarks och flugfiskemässan för några veckor sedan på Stockholmsmässan. Vi var inte direkt imponerade då det mer eller mindre var att få betala för att komma in på en marknad där återförsäljare försökte sälja på oss saker till höger och vänster. Den dragbassäng som fanns var bra men samtidigt så i jämförelse så var demonstrationer alldeles för få och i stort sett inget nytt kom fram. Dessutom försökte någon tomte kränga fiskefilmer på VHS?! va fan liksom?

Något som dock presenterades för mig för första gången på vildmarks och flugfiskemässan och som jag fick fördjupad kunskap om nu på sportfiskemässan är drop shot. Detta kommer garanterat att vara det som sysselsätter mig i år. Möjligheterna till variation är gigantisk och jag kommer garanterat att få tillfälle att återkomma till det många gånger under året.

Kan passa på och säga redan nu att det är Alex som står för fotograferandet då han är den ende av oss med kamera då min blev kvar i en taxi i Las Vegas förra hösten, fråga inte. Han kommer att publicera ett inlägg med bilder senare då han rensat ut de som blev bra. Sen att han är den enda av oss som har vana med systemkameror gör att han kanske är något bättre än mig på foto också…

Men åter till mässan här i Jönköping. De presentationer som var ruskigt bra i dragbassängen där vi hängde mest för att få se nyheter och annat kul var från Abu Garcia/Berkely och Vision. En presentation som kändes väldigt tafatt var den från Savage Gear där det kändes som de verkligen inte hade något direkt innovativt att komma med och inte ens några vettiga fisketips, grymt besviken på dem.

Abu Garcia/Berkley fokuserade på vertikaljiggar och drop shot där Luc Coppens visade upp drop shot utifrån ett mer avancerat fiske medan Sylvan Legendre fokuserade på latmansfiske d.v.s. rakt invevat. Luc Coppens visade upp väldigt traditionellt drop shot och droppade rådet att använda 25 cm som average på avståndet mellan jiggen och blyet, för att ligga på optimalt fiskedjup för de flesta fall. Han poängterade också att man skulle använda jiggar som var ihåliga så att de blir svävande. Sylvan Legendre å andra sidan fokuserade mycket på olika shadjiggar och som sagt rak invevning. En jigg han visade och som jag tror att han sa hette ripple shad verkade väldigt lovande och enligt honom bra på gös och abborre. Med dessa två herrar var även en svensk man som jag inte hittar namnet på, vilket är väldigt synd då han presenterade två geniala sätt att drop shotta. Det första gick ut på att hänga upp blyet i ett gummiband som säkras med lina så inte gummibandet sträcks och går av. Detta gör att man kan lägga blyet på den plats man tror fisken står och sedan använda gummibandet till att rycka och skapa vibrationer i sin minnow. Man kan alltså fiska på exakt den plats man vill tills man får hugg eller ger upp och byter plats. Det andra tacklet han visade var en upphängning där han använde två drop shot jiggar och där upphängningen lät den övre glida. Detta gör att vid nedsläpp glider de isär och vid ryck så går de framåt och ihop. Tydligen gav det väldigt många dubbeltagna abborrar, speciellt då den jigg som är fri när den första abborren huggit får en enorm rörelse när abborren sprattlar och stretar emot.

Savage Gear som däremot var en enorm besvikelse visade upp något de kallade soft foreplay som verkade vara något avancerat jiggsystem men där jiggen inte direkt verkade ge ifrån sig något nytt. Presentatören var dock lyrisk över det hela, så jag kanske missade hela grejjen. Det var sen en balsaträ wobbler som inte heller imponerade. Deras larv-wobbler kan jag ge dem att den var rätt unik men gången kändes för mjuk för att verkligen ge något. Till sist var det en gäddspinnare som skulle vara extrem i sin spinn, men även här kändes det som de överdrivet sin egen förträfflighet. Nej bättre kan ni Savage!

Vi tog självklart även ett varv på mässan men som alltid blir man irriterad över antalet försäljare på fiskemässorna. Varför ska jag behöva betala inträde om det ändå är företag där som ska tjäna pengar? Helt värdelöst, ge leverantörerna mer utrymme och sen att de kan rekommendera återförsäljare i min närhet eller låta mig förboka nyheter och låta mig köpa dem senare hos min lokala återförsäljare. En utställare som dock fick till och med mig intresserad av flugor och flugfiske var J:sonSweden som presenterade ett system för flugbindning av väldigt naturtrogna flugor. Riktigt vackra flugor.

Avslutningsvis, var mässan värd att gå på? Jo jag skulle nog säga att mässan var värd ett besök även om det finns mycket att önska. Jag såg också att det satsade mycket på kidsen och det fanns saker riktade specifikt till dem, vilket är helt underbart. Vi måste fånga ungdomarna och lära dem respekten för vår natur, den försvinner allt snabbare tyvärr. Nästa år blir det Kista så då slipper jag resvägen och nu äntligen på väg mot Stockholm med ett försenat Veoliatåg så känns det jäkligt skönt. Lång men givande dag, på återseende kära läsare.

Publicerat i Mässrapportering | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar