Läste http://www.dn.se/sthlm/botfall-den-som-slanger-fimpar och höll på att satta min dricka i halsen. I mina ögon är Ulla Hamilton någon som inte bryr sig ett dyft om miljön. Men det är väl skillnad på gatorna och vattendraget. Vad jag syftar på är så klart hennes dumpningsmentalitet vi kunde läsa om i vintras, http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/moderaterna-stockholms-stad-lan/pressrelease/view/hamilton-och-fastighetsaegarna-stockholm-snoe-aer-inte-avfall-584587. Hon var även med i SVT Rapport i detta inslag:
Vad som är skrämmande är att man inte verkar förstå mängden skit som finns i snön och vilken utbredning föroreningarna får när man släpper ut dem i ett vattendrag som är strömt. Man riskerar hela det marina livet i Stockholm, Stockholms skärgård och i förlängningen även Östersjön. All dumpning i våra vatten bör förbjudas. Läget i skärgården är allvarligt. Vattnet går förvisso fortfarande att bada i men när fisken nästan är helt borta (http://www.dn.se/nyheter/sverige/gaddan-i-skargarden-ska-raddas-efter-fisklarm) är det inte dags att vi stannar upp och frågar oss vad tusan vi håller på med?
Så medan Ulla Hamilton tycker det ser skräpigt ut på gatorna med fimpar överallt (vilket jag håller med om) så bryr hon sig inte dugg om hur det ser ut på botten under vattnet eller hur kvalitén är på vattnet är (något jag som sportfiskar blir rysligt förbannad på). Jag bor dessutom i Sköndal och här hade vi en snötipp i utkanten där ett helt fält fylldes med snö. Snö i sig ser kanske inte så farlig ut men om man låter snön smälta och sen tittar på vad som händer. Medan övriga Sköndal slog ut i blom så förvandlades denna äng som det varit sommaren innan till en grusplan med spridda tussar av grönt som kämpade hårt för att få fäste. Det var inte förrän någon åkte ut på ängen med en liten traktor med borste och borstade ihop allt grus och tog hand om all skit som ängen kunde återhämta sig något. Jag gick ut och fotograferade lite efter det att blivit ihopföst och ängen börjat återhämta och så här ser det ut:
Det är alltså det här som jag motsätter mig att det dumpas i våra fiskevatten. Själva snön får gärna dumpas men då ska det vara vit och ren snö. Det är inte för inte som vi har ett ordspråk om att det som göms i snö kommer fram i tö. En av bloggarna på DN skrev även denna artikel som visar hur mysigt det ser ut när snön dumpas: http://www.dn.se/blogg/epstein/2010/02/26/orjan-sprider-sorjan-6503/. Man kan nästan se vilken katastrof det är. För även om snön idag inte innehåller några direkta halter bly eller andra farliga kemikalier så vad händer med vattendragen om vi dundrar på med enorma mänger salt och grus? Gör vi det på en ängsmark så försvinner växtlighet och om växtligheten försvinner ur våra vatten då dör de helt.
Samma bloggare på DN förespråkar även samma lösning som jag på problemet (http://www.dn.se/blogg/epstein/2011/06/13/sno-och-kyla-i-het-och-kvalmig-stadshusdebatt/). Hur många har tyckt att det varit olidligt varmt hemma under sommaren när det varit som varmast? Hur många hade velat att snöns kyla skulle använts till att göra dina element kalla så de kunde kyla ner din lägenhet? Det går faktiskt, 1999 gjorde en blivande ingenjör sitt examensarbete i ämnet. Det finns att läsas här: http://epubl.ltu.se/1402-1617/1999/184/LTU-EX-99184-SE.pdf. Väldigt tekniskt och det finns inget exakt plan för Ulla Hamilton att följa för Stockholm men däremot visar det på att det med stor sannolikhet skulle bli ett lönsamt projekt. Även många andra bloggare innan mig skrev om detta under vintern och våren påpekade just detta. Vad har Ulla Hamilton gjort under sommaren inför det stundande snökaoset? Hon har så klart haft semester. Inget ont om det men om man är ansvarig för något som inte fungerar så känns det inte riktigt som man kan ta semester tills det är löst. Man kan inte heller dumpa sitt problem i sjön (även om hon verkar tycka att det är den bästa idén någonsin).
Vad tycker jag Ulla Hamilton skulle ägnat sommaren åt? Hon skulle ägnat den åt att seriöst gå igenom förslaget att lagra snön som faller i Stockholm inför den kommande sommaren. Frågar man de som äger serverhallar i Stockholm och som har stort behov av kyla så skulle de säkerligen vilja hjälpa henne att titta på lösningar att lagra kyla på ett billigt och smidigt sätt så de slipper betala miljarder för kyla sina hallar. Frågar man alla olika bostadsrättsföreningar och fastighetsägare i Stockholm så hade säkert ställt upp och titta på förslagen de också så de kan få fjärrkyla till lägenheter, kontor och butiker runt om i staden. Men för att det ska fungera krävs bergrum eller andra stora utrymmen med extremt bra isolering, så utan stadens guiding lär projektet aldrig bli av. Så varför vill Ulla Hamilton ta den enkla vägen ur detta? Speciellt när det finns en väg ur det där staden kan tjäna pengar?
Du som läsare hur känner du inför detta? Skriv kommentar och lufta dina åsikter och tankar!